tänk dig att du känner dig konstant bakfull-den allra värsta typen av bakfull- du kan inte röra dig i rädsla för att spy rätt ut, din kropp orkar inte gå från sovrummet till toan utan att skaka och du tror konstant att du inte klarar mer.
tänk dig att du får ångest av att lägga dig trots att det är det enda du egentligen vill-
ligga! stilla!
tänk dig att det enda som hjälper ett litet litet uns är att äta-heela tiden-alltid tugga på nått
för att få springa på toa och få ut allt igen-inte bara spy,andra hållet mee..
och åter känna dig tom
du småäter hela tiden men är alltid tom
efter en vecka har du förlorat 3 kilo..det är inte mycket-sist förlorade du 7 innan det vände..
illamåendetabletterna du trodde skulle hjälpa bättre denna gången om du fick de i tid
tar bara bort udden av det-att du inte spyr-du är fortfarande på bristningsgränsen till att bli psykiskt instabil, du spyr inte bara..
men ibland önskar du att du hade gjort det-bara för att få må bra de fem minuterna efteråt innan nästa attack..
att fem minuter kan vara så underbara..
tänk dig att ha en tvååring
en liten vild sak som precis vandrat in i sin trots och inte vill göra något ens mamma vill
det dåliga samvetet..nä, mamma orkar inte,kan inte,inte nu...
sen tackar du gud att du har en sambo som har semester
och inser att det finns en liten rättvisa i världen trots allt;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar