starkast av allt*

vi är inte som alla andra...

... och tur är väl det!

(jaa ofelia håller en torr fralla och jaa hon har smulat med den över heeeela golvet;) )

ibland kan ja tänka-

om något skulle hända mig, skulle mina barn någonsin förstå hur ofantligt mycket jag älskar/älskade de?

skulle de komma ihåg det?minnas känslan, minnas mig?

det känns så skrämmande..

If tomorrow never comes, will she know how much I loved her liksom..

det är så dumt och tänka så men jag med mitt kontrolbehov och som överanalyserar allt kan inte låta bli..

förmedlar jag på alla sätt min kärlek till mina barn så att den blir odödlig..

bloggen är ett sätt-här finns det svart på vitt om de inte minns eller nånsin tvivlar

jag säger det varje dag till dem-ofelia säger det nästan varje dag till mig, att vi älskar varandra

det känns så viktigt, att hon vet, förstår..

Sometimes late at night
I lie awake and watch her sleeping
She's lost in peaceful dreams
So I turn out the lights and lay there in the dark
And the thought crosses my mind
If I never wake up in the morning
Would she ever doubt the way I feel
About her in my heart

If tomorrow never comes
Will she know how much I loved her
Did I try in every way to show her every day
That she's my only one
And if my time on earth were through
And she must face this world without me
Is the love I gave her in the past
Gonna be enough to last
If tomorrow never comes


So tell that someone that you love
Just what you're thinking of
If tomorrow never comes